VINGUIDE

VAD ÄR VIN ?

Givetvis kan man säga att vin endast är en jäst dryck från skördade druvor men sanningen är att det behövs mycket konst, erfarenhet och mycket omsorgsfullt arbete för att framställa ett riktigt gott vin.
Smaken och kvaliten på vinet kan helt och hållet variera beroende på :
- Klimatet och jordmånen där druvorna har odlats
- Druvsorterna
- Vingården, vinodlingen och vinmakeriet.

KLIMATET OCH JORDMÅNEN

- Klimatet
Klimatet påverkar radikalt vinets smak och kvalitet.
I heta områden mognar druvor snabbt och blir mycket söta med låg fruktsyra. Omvänt blir druvor i svala områden surare och inte lika söta. Blå druvor kräver mer värme och solljus för att mogna - det förklarar varför det bara görs vita viner i vissa vindistrikt som i norra Frankrike.
Tillräckligt med solljus behövs. Regn eller konstbevattning är nödvändigt - men det får inte bli för mycket. Vinstocken tar upp jordens näringsämnen tack vare vattnet. Men om det regnar för mycket kan druvorna spricka och få svampinfektioner.
Om varmt, torrt väder följs av kraftigt skyfall strax innan skörd kan druvorna bli sämre. De "törstiga" vinstockarna lagrar vattnet i druvorna. Skörden kan visserligen bli större, men druvornas smak blir utspädd.Vinden är därför viktig, då den kan förbättra kvaliteten eftersom den torkar upp regnvattnet på klasar och löv.

- Jordmånen
Bra viner brukar komma från väl dränerade jordar med lite regn och tillräckligt med näring.
Stenar och grus påverkar jordens fuktighet och temperatur och ger bra dränering. Större stenar på jordytan, som i Châteauneuf-du-Pape, lagrar solvärme som värmer druvorna under natten.
Sambandet mellan jordmån och vinkvalitet är svår att påvisa. Jorden påverkar givetvis vinet, men andra faktorer som klimat, druvsort, rotstock och vinmakarens/vinodlarens arbete väger lika tungt.



DRUVSORTERNA

Vinrankan är en klätterväxt. Det finns runt 10 000 kända druvsorter, men bara ett hundratal används till vin.
Bland de kända druvsorter som används till vin finner man : Cabernet sauvignon, Chardonnay, Pinot noir, Sauvignon blanc och Merlot, Grenache, Muscat, Roussanne, Marsanne, Syrah mm.

Olika vinsorter ger olika smaker och aromer. Vin kan framställas bara på en druvsort (mono-cèpage) eller som de flesta vinerna ifrån Rhônedalen som framställs genom att blanda olika druvsorter. Det är denna blandning som ger vinet en varierande och mer originell smak och arom.

VINGÅRDEN, VINODLINGEN OCH VINMAKERIET

- Vingården
Vinet kan komma ifrån en familjevingård (domän) eller ett vinodlarkooperativ.
En familjevingård(domän) är en privatägd vingård med ofta mindre odlingsmark (< 50 hektar). För det mesta är dessa styrda av familjen som har ärv “domänen” sen flera generationer tillbaka.
Ett vinodlarkooperativ är ett företag som vinifierar, bulteljerar och köper vindruvsskörden från de vinodlare (delägare) som inte har egen “domän”. Den sammansatta odlingsytan och mängden på vin som framställs är på dessa vinkooperativ är mycket större än vad den är på familjevingårdarna.
Kvaliteten på vinet är oftas högre när den kommer ifrån en domän eftersom skörden för det mesta är gjord för hand och att det är lättare att framställa kvalitetsvin när man vinifierar en mindre mängd.

- Vinodlingen och vinmakeriet
Man skulle givetvis kunna tro att ett vin som är gjort på samma vindruvsort och från samma jordman med samma klimat smakar likadant. Men beroende på hur vinodlaren kultiverar och behandlar vinrankorna/marken och hur vinmakaren vinifierar vinet så kan skillnaden vara enorm både i smak och kvalitet.

Många regler styr också vinodlingarna. Detta gör att beroende på var vingården geografiskt befinner sig så är vinodlaren begränsad i sitt valet av druvsort, vinifiering, skördemängd, skördmetod mm. Detta påverkar givetvis också vinets stil och kvalitet.

SERVERING

Trots att temperaturen är en smaksak, finns vissa riktlinjer för att hur man gör vinet störst rättvisa. Man kan dock säga att «Det är bättre att servera ett dåligt vin i rätt temperatur än ett gott vin i fel temperatur»

Några serveringstemperaturer :

• Kraftfulla rödviner : 14-18 grader
• Lätta rödviner :12-14 grader
• Vita torra viner : 8-12 grader
• Roséviner : 8-12 grader
• Vita halvsöta och söta viner : 6-8 grader
• Vins Doux Naturels och starkviner : 6-8 grader
• Champagne och andra mousserande viner : 6-8 grader

- Att kyla ett vin
Det enklaste sättet att snabbt kyla ett vin är att ställa det i en ishink till hälften fylld med isvatten. Man kan också lägga flaskan i kylskåpet i ett par timmar och ta fram det i önskad temperatur.

- Att "Chambrera" ett vin
Att chambrera betyder bokstavligen att värma vinet till rumstemperatur. Rumstemperaturen förr i tiden var dock aldrig högre än 20 grader och än idag talar vi om att låta ett svalt vin från källaren få en temperatur på 16-18 grader för att komma upp i lagom serveringstemperatur.

- Dekantera/Karafera
Dekantera eller karafera nnebär att man långsamt och försiktigt häller vinet i en karaff. (bottensatsen ska inte blandas med vinet)
Detta gör att vinet får kontakt med syre. Unga viner som har en tendens att vara lite slutna eller sträva « öppnar sig » och kan ge mer aromer ifrån sig. Dekantera gamla viner, särskilt de som har en bottensats (depôt) bestående av garvämnen (tanniner) och färgutfällningar, gör att man får ett klart vin utan grums i glasen.

VINPROVNING

Att prova vin är spännande. Genom att samlas några stycken och tillsammans prova och jämföra viner lär man sig att bygga upp sitt doft och smakminne.

Duka på vitt underlag med glas, friskt vatten, bröd och spottkoppar. En vinflaska räcker till ungefär tolv personer. Ha papper och penna till hands.
Fyll glaset till max en tredjedel. Ett bra vinglas tulipformat med stjälk. Lyft glaset i stjälken så att vinet inte värms upp av din hand. Snurra gärna glaset lite så att vinet syresätts och "öppnar sig". Det kräver en del övning.

- Titta
Luta glaset och studera hur det ser ut. Blåtoner hos röda viner tyder på ungdom och tegelnyanser på ålder. Unga vita viner har ofta en grönskiftning medan mogna drar åt bärnsten. Färg, djup och klarhet kallas med ett gemensamt ord för utseende. Nyansen beror till stor del på vinets mognadsgrad samt druvsort och tillverkningsmetod.

- Dofta
Näsan är ditt känsligaste vinprovningsinstrument - utan doft ingen smak. Försök träna ditt doftminne. Dina doftassociationer får vara hur personliga som helst. Andas in långsamt genom näsan. Aromer som associerar till frukt, bär, blommor och kryddor härrör från den druva vinet tillverkats av. Aromer som härrör från mognad och lagring, till exempel ekfatslagring, brukar kallas bouquet. Varje område och druva har sin karaktär. Dofta, anteckna och lägg på minnet!

- Smaka
Småsmutta inte, utan ta en rejäl klunk! Sila samtidigt in luft eftersom syret tar fram vinets aromer. Det här är lite knepigt, eftersom en för stor klunk gör att du riskerar att få vinet i halsen. Den lämpliga mängden är högst individuell och måste tränas in. I nästa steg gäller det att hålla tungan rätt i mun! Rulla runt vinet i munnen så att alla smakregioner reagerar: sött på tungspetsen, salt på ovansidan av tungan och surt på sidorna av och under tungan. Beskt längst bak i munnen. Spotta och anteckna.


- Dra slutsatser
Diskutera! Var vinet gott? Är det moget att drickas? Till vilken mat och vid vilket tillfälle skulle du vilja dricka vinet?
Man blir aldrig en fullärd vinprovare, men med övning kommer man långt. Lycka till!


ATT LAGRA VIN
Vissa tycker om mogna viner medan andra föredrar yngre och friskare. Därför är det bra att det finns viner som är avsedda att drickas redan några månader efter skörd, medan andra, så kallade „vins de garde“ eller lagringsviner, är avsedda att lagras i en bra källare i flera år.

Många enklare viner, både röda och vita, vinner inte på att lagras. Lagrar man dessa så kan de förlora sin unga fruktighet och fräschhet.
Generellt så kan man säga att lätta, friska vita viner bör drickas unga. Fatlagrade, smakrika vita viner kan lagras och utvecklas i upp till tio år och i vissa fall ännu längre.
Lätta röda viner bör drickas unga. Kraftiga, fylliga rödviner kan i vissa fall lagras under mycket lång tid i en sval vinkällare och får då ett större smakdjup och mjukare aromer och bouquet av ek, läder och multna löv.
Inga viner kan lagras hur länge som helst utan bör drickas då de nått sin mognadstopp.


DE FRANSKA VINERNAS KLASSIFIKATIONSSYSTEM

Frankike har ett mycket utvecklat klassifikationssystem som noggrant anger vilken nivå det är på vinet.
Ett A. O. C. vin (Appellation d'Origine Contrôlée) är en garanti på att vinet har en ursprungsbeteckning och kvalitetsgaranti.

Den högsta nivån i detta klassifikationssystemet A.O.C. heter Crûs
Dessa viner är gjorda efter enormt strikta regler och normer vad som gäller: jordmån inom geografiska gränser, skördeuttag, alkoholhalt, val av druvart, vinifiering mm.

Vins de pays
« Vin de pays » betyder landsviner på franska. De är tillverkade inom geografiska gränser (kommuner, regioner eller trakt) men vad det gäller andra normer och regler för tillverkningen så är dessa mycket mindre bindande än vad dom är för A.O.C. vinerna.

Detta ger tillfälle åt vinproducenterna till att pröva ny idéer och därmed införa nya intressanta viner. Dom kan t.ex använda druvarter från andra regioner, prova nya vinodlings tekniker och jäsnings metoder som annars i regel är förbjudna. Dessa viner står på utsidan av den traditionella vinframställningen som utövas i trakten.

Det är i denna kategorin som man kan hitta de eftersökta vinerna som är gjorda på en enda druvart som t.ex Cabernet-Sauvignon, Merlot och Chardonnay.
Många av « vin de pays » är av högre kvalitet och originalitet och kan lätt jämföras med viner i A. O. C. nivån!


Vin de table
"Vin de table" betyder på franska bordsvin. Dessa viner är inte tillverkade inom geografiska gränser (kommuner, regioner eller trakt) och vad det gäller andra normer och regler för tillverkningen så är dessa mycket mindre bindande än vad dom är för A.O.C. vinerna.

SIST MEN INTE MINST

Franska vintillverkare är styrda av traditioner som har gått i arv från generation till generation och dom är stolta över deras naturliga och genuina viner.

För att skydda detta arv och know-how, så vägrar dessa vintillverkarna att använda utländska (Australien, USA, Chile ...) tekniska förbättrings metoder. Dessa metoder som är förbjudna i Frankrike består av att tillägga konstgjorda eller kemiska aromer, vatten, eller/och träflisor (istället för att lagra vinet i ekfat), för att billigt förbättra och ändra vinets egenskaper och kvalitet.

På våran hemsida kan du bara hitta de bästa franska vinerna som har tillverkats på ett naturligt sätt och vars kvalitet har framställts endast med hjälp av jordmånen, solen, vinden, regnet och givetvis tack vare hundratals år av erfarenhet.